Just nu är Språk- och läsbloggen vilande!






torsdag 26 oktober 2017

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet problematiserar Den bristande kvaliteten i de nationella läsproven.Mäter proven det som avses att mätas och stämmer det med Lgr 11? Intressant artikel - Artikeln finner du här


Slutsatser
Vilka slutsatser bör då dras utifrån dessa empiriska resultat?

  1. Provets innehåll och uppgifternas utformning bör omgående ses över. Om läsprocesskategorier ska användas för att definiera läsförmåga måste provkonstruktören kunna validera förekomsten av sådana läsprocesser och presentera på vilket vis uppgifterna mäter dem. Vidare bör uppgiftskonstruktionen främja samstämmighet i bedömning och en plan för höjd bedömarsamstämmighet bör antas omgående.
  2. Valideringsstudier bör bedrivas med modern mätteknik och med referenser till internationell standard. Provkonstruktörsgrupperna måste besitta specifik kompetens för storskaliga kunskapsmätningar och kunna tillämpa den sortens statistisk analys som möjliggör optimering och kvalitetssäkring av provkonstruktionen. Proven bör härvidlag leva upp till internationell standard ifråga om validitet och reliabilitet.
  3. Provets användning bör baseras på vilket slags information det förmår lämna. I den mån delkonstrukt inte kan upprätthållas psykologiskt och psykometriskt bör de överges för ett enklare och mer tillförlitligt endimensionellt konstrukt. Alternativt får man överväga, och undersöka empiriskt, om det finns andra latenta faktorer som bättre fångar konstruktet läsförmåga. Vidare gäller att om provresultaten inte medger en indelning av elever i sex betygssteg så måste tanken om delprovsbetyg baserat på antal poäng överges. 
//Åsa



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar