Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




torsdag 26 oktober 2017

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet problematiserar Den bristande kvaliteten i de nationella läsproven.Mäter proven det som avses att mätas och stämmer det med Lgr 11? Intressant artikel - Artikeln finner du här


Slutsatser
Vilka slutsatser bör då dras utifrån dessa empiriska resultat?

  1. Provets innehåll och uppgifternas utformning bör omgående ses över. Om läsprocesskategorier ska användas för att definiera läsförmåga måste provkonstruktören kunna validera förekomsten av sådana läsprocesser och presentera på vilket vis uppgifterna mäter dem. Vidare bör uppgiftskonstruktionen främja samstämmighet i bedömning och en plan för höjd bedömarsamstämmighet bör antas omgående.
  2. Valideringsstudier bör bedrivas med modern mätteknik och med referenser till internationell standard. Provkonstruktörsgrupperna måste besitta specifik kompetens för storskaliga kunskapsmätningar och kunna tillämpa den sortens statistisk analys som möjliggör optimering och kvalitetssäkring av provkonstruktionen. Proven bör härvidlag leva upp till internationell standard ifråga om validitet och reliabilitet.
  3. Provets användning bör baseras på vilket slags information det förmår lämna. I den mån delkonstrukt inte kan upprätthållas psykologiskt och psykometriskt bör de överges för ett enklare och mer tillförlitligt endimensionellt konstrukt. Alternativt får man överväga, och undersöka empiriskt, om det finns andra latenta faktorer som bättre fångar konstruktet läsförmåga. Vidare gäller att om provresultaten inte medger en indelning av elever i sex betygssteg så måste tanken om delprovsbetyg baserat på antal poäng överges. 
//Åsa



måndag 23 oktober 2017

Läsvärt.


Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå

Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning
tumnagelI en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Det här kommentarmaterialet har tagits fram för att öka förståelsen för hur digitala verktyg och medier kan bidra till att ge eleverna en likvärdig utbildning.





torsdag 19 oktober 2017

På väg mot digitalisering av nationella prov


Ett första steg i digitaliseringen

Som ett första steg i att digitalisera proven ska delprov som prövar skriftlig framställning göras med digitala verktyg. Idag är det upp till skolan om digitala verktyg ska användas vid genomförandet, men från hösten 2018 blir det obligatoriskt.


Läs mer:
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/genomforande/genomfora-delprov-pa-dator-1.256994


//Åsa

måndag 16 oktober 2017

Klarar ditt skolbibliotek en granskning?

Hur fungerar skolbiblioteket i grundskolans pedagogiska verksamhet?

Den frågan är utgångspunkt i skolinspektionens kommande kvalitetsgransking. Granskningen kommer att undersöka om och hur skolan använder skolbiblioteket som pedagogisk resurs för att främja elevers lärande.


Granskningen ska besvara följande frågeställningar:

  1. I vilken utsträckning tar rektor ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare?

  2. I vilken utsträckning använder skolan skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten?
Granskningen avser grundskolans mellanstadieår och omfattar ett tjugotal skolor med skolbibliotek hos både kommunala och enskilda huvudmän. I granskningen ingår intervjuer med elever, lärare, skolbibliotekarier och rektorer. Besök på skolbibliotek och dokumentstudier ingår också i granskningen. I juni 2018 ska resultaten från granskningen publiceras.

Detta leder granskningen till
Granskningen förväntas bidra till en utveckling av skolbiblioteken hos både de granskade skolorna där Skolinspektionen identifierat utvecklingsområden, och hos övriga skolor. Det kan ske genom att öka kunskapen hos huvudmän, rektorer och personal om hur skolbiblioteken kan fungera på ett positivt och integrerat sätt i den pedagogiska verksamheten. Det mer övergripande målet är att skolbibliotekens verksamhet generellt ska förbättras i landets skolor.


Så, hur skulle skolbiblioteket på din skola klara en granskning? Jag hoppas att svaret är - BRA!!


//Åsa

torsdag 12 oktober 2017

Läskigt Läslovsbingo!!


Ett läskigt Läslovsbingo hittar du hos Fröken Anna



Planera för årets mest spännande vecka!

Bildresultat för läslov
Det är bara lite drygt två veckor kvar till LÄSLOV. Hur planerar du för att eleverna ska få till lite läsning på Läslovet?

Läslov.se skriver att - Läslov är lite som ett grävlingsgryt, det har många ingångar. Läslov bjuder in till en hel vecka av lustfyllt berättande. För att alla ska känna sig välkomna öppnar vi många ingångar till läsandet. En blogg kan vara en lika bra väg in som en bok. En hiphoptext eller en vers av Hellsing kan båda visa på språkets möjligheter. Seriestripen kan öppna dörren till berättandet likaväl som historierna om Pippi Långstrump. Håll utkik efter bokbytardagar, skrivarverkstäder, filmvisningar och mycket mer som kommer att äga rum över hela landet. Många gånger på oväntade arenor. Vi vänder oss till alla som vill ha något roligt och meningsfullt att göra denna mörka höstvecka. 

Så glöm höstlovet. Välkommen till LÄSLOV vecka 44.
LÄSLOV vecka 44 är ett brett läsfrämjande samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. 

Läsmer på: www.laslov.se



måndag 9 oktober 2017

Språkutveckling som hälsofråga?


I en nyligen publicerad rapport på Early Intervention Foundation skriver James Law, Jenna Charlton och Kirsten Asmussen om språk som en indikator på barns välbefinnande.

Författarna poängterar att den tidiga språkutvecklingen påverkar många aspekter av utveckling, bland annat genom att bidra till att hantera och kommunicera känslor, att etablera och upprätthålla sociala relationer, att tänka symboliskt och att lära sig att läsa och skriva. Trots att språkutvecklingen går som på räls för de flesta barn, finns det en betydande minoritet där så inte är fallet. Dessutom är förekomsten av språkliga svårigheter högre hos barn från sämre socioekonomiska förhållanden.
Många vet att språkliga svårigheter/språkstörning hänger ihop med läs- och skrivsvårigheter, inte minst läsförståelse, men personer med språkliga svårigheter löper också högre risk för psykisk ohälsa. Early Intervention Foundation anser därför att tidig språkutveckling ska prioriteras som en viktig faktor för barns välbefinnande och bör ses som en folkhälsofråga.

källa: Logopedforum

 

tisdag 3 oktober 2017

Fritids + läsning = möjligt och bra

Läsande barn klarar oftast skolan bättre

 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod
läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i nästa 14 år! Med andra ord behövs ett medvetet
läsutvecklingsarbete som måste pågå under barns och ungdomars hela uppväxt och skoltid.
Lättlästa böcker passar bra på Fritids. Alla kan läsa dem, och alla kan också hinna läsa ut boken vid ett lästillfälle. De som är läsvana läser ut boken fortare, medan elever med lässvårigheter möter en större utmaning, men upplever styrkan av att läsa samma bok som sina kompisar.

måndag 2 oktober 2017

Världsdyslexidagen 5/10, Uppmärksamma den!!


Den 5 oktober 2017 är det Världsdyslexidagen.
Då vill vi särskilt uppmärksamma alla fantastiska bedrifter som personer med dyslexi åstadkommer och har åstadkommit.
Syftet är att sprida kunskap och förståelsen för dyslexi, att skapa en Dyslexivänlig värld och göra livet enklare för alla med dyslexi. Förhoppningen är att det här ska bli en årlig återkommande händelse. Världsdyslexidagen äger alltid rum torsdagen i den första hela veckan i oktober. Initiativet till Världsdyslexidagen kommer från den Europeiska Dyslexiorganisationen EDA, (European Dyslexia Association) och startade 2015. I Europa kommer dagen att äga rum under den Europeiska Dyslexiveckan. Runt om i Europa och i Sverige pågår aktiviteter för att uppmärksamma dyslexi. I länklistan hittar du en länk till sidan om den Europeiska Dyslexiveckan.
Den 5 oktober 2017 kommer Dyslexiförbundet driva kampanjen #formadinbokstav .


Hur kan du uppmärksamma dagen på din skola, i din klass?

DYSLEXIVECKAN är här

Dyslexiveckan är i år den 2-8 oktober 2017. Uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter på din skola, ditt bibliotek eller helt enkelt där du är!
Hitta ditt sätt att läsa!
Den Europeiska Dyslexiveckan 2017 har samma angelägna tema som förra året - Hitta ditt sätt att läsa. Det handlar om rätten att få välja det sätt att läsa som passar en bäst.





Program i Östergötland:
  • Linköping, Onsdag den 4 oktober, Stadsbiblioteket, Föreläsning om dyslexi samt kvällsbesök av Erik Winqvist (musiker, föreläsare som gett ut en liten dyslektisk diktsamling. http://www.ostgotadagarna.se/sv/257203/Dyslexiveckan/
     
  • Mjölby, Onsdag den 4 oktober, Biblioteket i Motala, Arrangör: Motala bibliotek, Dyslexiförbundet i Öst, Vi kommer tillsammans med bibloteket gå ut i skolor och prata om Legimus och samt ha Erik Winqvist på bibloteket.
     
  • Mjölby, Lördag den 7 oktober, Mjölby biblotek, Arrangör, Mjölby biblotek, Dyslexiförbundet i Öst, kl13-15 föreläser Täppas Fogelberg om nyttan och nöjet med talböcker. Sedan blir det minimässa.
     
  • Motala, Onsdag den 4 oktober, Motala bibliotek Arrangör: Motala bibliotek, 14.30 "Mina bästa sidor är ordblinda" föreläsning om dydlexi med Erik Winqvist