Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




onsdag 16 november 2016

Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet iutbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar

Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver alla kommuner kunna erbjuda tillräckliga anpassningar och personal med specifik kompetens. Detta kan vara en utmaning när det bara finns enstaka eller ett fåtal elever med liknande behov i en kommun. För att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning tillgodosedd på lika villkor som andra behöver skolhuvudmännen ha kunskap om funktionsnedsättningarnas pedagogiska konsekvenser och hur kommunikationen ska se ut för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. När det gäller dessa så kallade promillegrupper, det vill säga elevgrupper med en funktionsnedsättning som förekommer mer sällan än hos en elev av hundra, behövs regionalt samarbete och ett mer aktivt stöd från staten. Av den anledningen har utredningen fått i uppdrag att bland annat föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, stöd till skolhuvudmän kan utvecklas kring elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning.
Enligt utredningens uppskattning bör drygt 3 000 elever med dövhet eller hörselnedsättning i grundskoleåldern erbjudas specifika utbildningsmiljöer. Det är dessa elever som utredningen avser i de förslag som berör elever med dövhet eller hörselnedsättning. Utredningen har definierat begreppet grav språkstörning och bedömt storleken på elevgruppen. Utredningen ska enligt direktiven också föreslå hur elevgruppens rätt till utbildning bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå. Utredningen föreslår även en ny utformning av skollagens bestämmelser om specialskolans målgrupp med beaktande av den tvåspråkiga undervisning i en teckenspråkig miljö som specialskolan kan erbjuda.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/06/sou-201646/

Nu är den här.......

......kunskapsöversikten om läsförståelse. Det är bara att ladda ner och läsa. 

             



http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3694

måndag 14 november 2016

Skolans arbete med extra anpassningar



Resultat från granskningen

I flertalet granskade skolor har Skolinspektionen sett brister. Vid 11 skolor har Skolinspektionen pekat ut ett eller flera utvecklingsområden.
Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande
  • Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.
  • Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov.
  • Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.
  • Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna
I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna, så att de ger avsedd effekt.
Tillräcklig tid och kompetens är rektorns ansvar
De ansvariga rektorerna har en avgörande betydelse för att elevernas behov av extra anpassningar ska tillgodoses. För att lyckas behövs riktlinjer och strukturer för kvalitetsarbetet kring särskilda anpassningar, samt en organisation där lärare och elevhälsa samverkar.
Även om det finns vissa delar i arbetet med extra anpassningar som skolorna lyckas väl med, är vår sammantagna bedömning att reglerna om extra anpassningar inte tillräckligt har förtydligats i de granskade skolorna. De nya reglerna har därmed ännu inte i vissa skolor inneburit någon större förenkling av lärarnas arbete. Dokumentationsarbetet har dock minskat.  
Länk till rapporten: 
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf 



torsdag 10 november 2016

Är du den som ska utveckla arbetet med högläsning i förskolan?


Ansvarig för att tillsammans med språkpiloter utveckla arbetet kring högläsning i förskolan.

Vår verksamhet - Projektet läsning i förskolan beviljades medel 2015, i syfte att utveckla arbetet att stimulera barns språkutveckling genom Språk och Lärande (SoL) och boksamtal i förskolan. Inom ramen av projektet har varje enhet utsett 1-2 språkpiloter som under 2015-2016 deltagit i kompetensutveckling kring aktiv högläsning, boksamtal samt hur man stimulerar barns läsintresse. Under 2017 ska arbetet fördjupas och intensifieras varför vi söker en förskollärare som tillsammans med oss vill hålla i detta.
Din profil - Vi söker dig som är anställd i Norrköpingskommun, har förskollärarexamen och har erfarenhet av att jobba inom förskolan. Du är trygg i din pedagogroll, har lätt för att arbeta tillsammans med andra och du kan leda kollegor i ett utvecklingsarbete. Du är positiv, tar egna initiativ. Du har erfarenhet/intresse av att arbeta med litteratur i förskolan. Du ska ha möjlighet arbeta 10-20% med detta uppdrag under 2017.
Är du den som ska utveckla arbetet med högläsning i förskolan tillsammans med våra språkpiloter. Välkommen med din ansökan!
Mer information och ansökan - Uppdraget är en visstidsanställning på 10-20 % med start i januari och gäller under 2017.
Vill du veta mer om uppdraget kontaktar du: Åsa Järnvall 011-15 35 09 eller Eva Almroth 011-15 18 47

måndag 7 november 2016

På goda grunder!

För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder.
De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är:
  • att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3
  • att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling
  • att elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/09/sou-201659/

//Åsa 

torsdag 3 november 2016

Läsdelegation tillsätts för att främja barns och ungas läsande

Regeringen genomför flera satsningar för att främja ökat läsande. Inom Hela Sverige läser med barnen samlas alla aktörer som genomför lässatsningar under ett paraply. Det blir den nya Läsdelegationens uppdrag att kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv.
Syftet med Läsdelegationens uppdrag är att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.
Barn, unga och unga vuxna läser allt mindre och internationella undersökningar visar att läsförmågan bland barn och unga har försämrats. Regeringen anser att det är oroande eftersom god läsförmåga har stor betydelse för både individen och samhället som helhet.
Delegationen ska bl.a.
  • med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur-och läsfrämjande samt skolans styrdokument,
  • skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande,
  • driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter det att delegationen har avslutat sitt uppdrag, och
  • vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildnings-politiken.
– Läsförståelse är grundläggande för allt lärande. Och det finns inga genvägar. Vi måste ha mer läsning i skolan, föräldrar måste läsa mer med sina barn och barn måste få fler tillfällen att själv upptäcka läsningen. Allt och alla behövs. Delegationen kommer samla Sverige med målet att jobba tillsammans för att stärka läsning. Det är en helt avgörande uppgift för vår framtid, som demokrati och kunskapsekonomi, säger Gustav Fridolin.
Katti Hoflin som är stadsbibliotekarie i Stockholm blir ordförande för Läsdelegationen. 
Delegationens arbete ska pågå till och med juni 2018.