Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




onsdag 26 augusti 2015

LegiLexi
Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa.

LegiLexi, vårt namn, står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i Sverige. Innehåll tas fram av lärare för lärare, med stöd av forskare inom olika områden.

Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. Tillsammans vill vi bidra till att lärare kan hjälpa alla barn att utveckla en god läsfärdighet och bygga lust för fortsatt lärande. Vi tar bland annat utgångspunkt i en stor utmaning som många lärare vi pratar med ser, att kunna anpassa undervisning och övningar till de olika stadier av läsfärdighet som barnen i samma klassrum befinner sig i och göra det roligt, motiverande och lärorikt för alla.

LegiLexi


tisdag 25 augusti 2015

Läslyft - Nu kör vi

Det här kommer att bli en rolig höst!!

I dag startade vi upp Läslyftet i vår kommun. Under 16 veckor kommer pedagoger och handledare att träffas och samtala om läsning och skrivande. Fokus ligger på att alla pedagoger i alla ämen måste arbeta med språket i sitt ämne. Ämnesspecifika ord och begrepp är viktiga, men också vad som är typiskt för text i ämnet. 

Jag fick förmånen att träffa åtta intresserade och nyfikna pedagoger som ser möjligheter i det kollegiala lärandet. Alla funderar på hur just deras ämne kan utvecklas. 



Bildresultat för aktiv läskraft

ALK - Aktiv läskraft

Är begreppet bekant?? Om inte så tror jag nog att det snart kommer att vara det.
Barbro Westlund, forskare vid Stockholms universitet ger ut tre nya böcker med titeln Aktiv läskraft - Att undervisa i läsförståelsestrategier för förståelse. Under sommaren kommer boken som riktar sig till åk 4-6 och i höst kommer boken som vänder sig till F-3. Boken för högstadiet kom under våren, och den har jag läst.

Alla böckerna bygger på samma teoretiska bakgrund som Barbro Westlunds tidigare bok Att undervisa i läsförståelse. I högstadieboken får vi ta del av evidensbaserade undervisningsmodeller som utvecklar läsförståelsen. Boken ger tydlig vägledning i hur du som pedagog kan arbeta, men också kring de frågor du som pedagog måste ställa dig för att lyckas ännu bättre i din undervisning så att alla elever når skolans mål.

I boken förklaras begreppet aktiv läskraft, ALK. Teori varvas med praktiska undervisningsmodeller som lärare kan utforska tillsammans i arbetslaget och använda med eleverna. Boken innehåller forskningsbaserade modeller utvalda för att passa åldersgruppen. Barbro Westlund beskriver vad man som lärare kan göra för att få syn på, stödja och utveckla de strategier eleverna behöver för att förstå olika skoltexter. Högstadieboken riktar sig främst till grundskollärare i årskurs 7–9, men kan även användas av lärare i gymnasiet och i vuxenutbildning.

Jag ser med spänning fram emot att läsa de andra böckerna.

Natur och kultur

måndag 24 augusti 2015

Lässtrategier ingen självklar undermedicin

 
Lässtrategier framhålls som ett viktigt inslag för att utveckla elevers läsförståelse. Men att undervisning i lässtrategier skulle ha en positiv effekt fӧr alla elever är långt ifrån självklart. Samtidigt som de svagare eleverna drar stor nytta av lässtrategiundervisningen har den mindre eller ingen effekt alls fӧr de redan duktiga läsarna. Det visar forskning från Karlstads universitet.
 
Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller vid Karlstads universitet har undersӧkt i vad mån lässtrategier tillsammans med textsamtal och responsskrivande bidrar till läsfӧrståelsen. Modellen kallar de dialogisk strategiundervisning.
 
Nyansering av debatten om lässtrategierForskarna menar att resultaten från de tre studierna bӧr kunna bidra till en nyansering av synen på lässtrategier. Fӧr de elever som ofta stӧter på problem i läsningen kan strategiundervisningen ge en god stöttning. Men fӧr elever som redan använder lässtrategier mer eller mindre automatiskt, eller inte alls behӧver dem, är det kanske något annat slags undervisning som är mer gynnsam.
 

fredag 21 augusti 2015

Snickarsnoken

Snicksnacksnoken är en serie ljud- och språkstimulerande böcker skrivna av Hattens egen huslogoped Elvira Ashby. Med osviklig känsla för medryckande berättelser och stor kunskap om språkutveckling och svåra språkljud har Elvira tillsammans med illustratör Karin Holmström skapat en serie böcker som både roar och tränar.
snickarsnoken

torsdag 20 augusti 2015

Sju punkter för att få pojkar att läsa!

 
Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet.

– Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon.
Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Kanske går det lika bra med facklitteratur och serier?
– En explicit lösning som presenteras är att pojkar ska förmås läsa mer skönlitteratur och jag menar att det kanske är fel ände att börja i, säger hon. 

Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer.
  1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Så tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar! Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!
     
  2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen. Våra definitioner påverkar vad vi anser vara läsning och med en snäv definition faller pojkar ofta utanför och blir ”icke-läsare” trots att de egentligen kan läsa en hel del.
     
  3. Gör läsning roligt! Javisst älskar vi tyst och kontemplativ läsning, men det behöver ju inte alla göra. Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.
     
  4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!
     
  5. Tjata inte! Barn gör ändå inte som du säger – de gör som du gör!
     
  6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. Barn har också preferenser och det har de rätt att ha! Varför ska de läsa om deras föräldrar inte läser? Varför ska de läsa sådant de tycker är tråkigt när vuxna i deras närhet bara läser sådant de tycker är kul?
     
  7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".


Läs magisteruppsatsen
Läs också denna artikel.

onsdag 19 augusti 2015


Bildresultat för Dyslexi priset


Syftet är att uppmuntra och främja insatser som bedöms leda till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-, skriv- och räknesvårigheter. Personer, föreningar eller institutioner kan nomineras.
 
Pristagaren utses av en jury som sätts samman av Dyslexiförbundet FMLS. Priset om 25000 kronor ges till en pristagare och delas ut av Dyslexiförbundet FMLS och Svensk Talteknologi under Dysleximässan i Göteborg den 23-24 oktober 2015.

Läs mer här!

tisdag 18 augusti 2015




Var tjugonde barn har språkstörning
Publicerad 24 juni 2015, Skolvärlden
        
En statlig utredning visar att 4–5 procent av landets barn har språkstörning.
– Den undantagsregel som finns i kunskapskraven för de här barnen måste diskuteras, säger Annelie Norell, Specialpedagogiska skolmyndigheten. 
4–5 procent av de svenska barnen tros ha en språkstörning, enligt en statlig utredning som pågår just nu, om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, rapporterar SVT. Mindre än en procent har grav språkstörning. Språkstörning innebär att barnet har påtagligt nedsatt språkförmåga jämfört med andra jämnåriga. Det kan till exempel röra sig om svårigheter att lära sig nya ord, men också med att göra sig förstådd.
Utredningen leds av Jan Sydhoff och beräknas vara avslutad senast 15 april 2016.
 


måndag 17 augusti 2015

Tipsbanken
En ny sajt på internet med tips och stöd

Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar konkreta tips, råd och idéer från verksamma pedagoger för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Materialet är kategoriserat utifrån ämnen som tid, känslor och koncentration.

Tipsbanken

Hälsningar Helene Lindström

Bildstöd

Bilstöd


Här kan du söka efter färdiga bildstöd genom att skriva fritext i sökrutan, t.ex. 'Tandläkarbesök för ett barn' eller 'Tvätta händerna'. Du kan också söka inom de olika kategorierna. Tänk då på att det du söker kan ligga i en annan kategori än du förväntat dig.

bildstöd

fredag 14 augusti 2015


W som i författare

Följ utvecklingen i detta spännande läsprojekt.

Ett skepp kom lastat kommer bli en äventyrsberättelse som barnen förhoppningsvis kan känna igen sig i. Konstigt nog så börjar ändå berättelsen i den inte allt för bekanta yttre rymden. Kanske mindre konstigt då att berättelsen inleds på ett rymdskepp. Vart skeppet är på väg? Kanske till en väldigt bekant del av universum. Kanske inte. Vi får helt enkelt vänta och se vart äventyret tar oss.
Mindre än 4 dygn efter det att vi lagt upp en förfrågan om att anmäla sitt deltagande i projektet så har vi redan passerat 1 000 elever. Över 1 000 olika individer som kommer att se på bokens med just sina ögon. Över 1 000 olika hjärnor som kommer att fundera kring bokens händelser utifrån just sina erfarenheter. Över 1 000 goda anledningar till att det här projektet kommer bli otroligt spännande.

Nu kan vi även avslöja att "W som i författare" blivit ett internationellt projekt. Vi har fått bekräftat deltagande från vårt grannland Finland.

//W


Följ projektet, eller delta!

torsdag 13 augusti 2015

Flerspråkig karläggning av avkodning och läsande

Beskrivning

Gemensam kurs för modersmålslärare och specialpedagoger eller speciallärare. Förutsättningen för deltagande är anmälan i par om specialpedagog eller speciallärare tillsammans med modersmålslärare.
Mellan kurstillfällena genomförs en kartläggning på svenska och elevens modersmål. Innan kursstart ska deltagarna ha införskaffat kartläggningsmaterialet på aktuellt språk samt exempelsamling. Aktuell information om material att beställa som är översatt till svenska finns på vår hemsida www.spsm.se

Kursen ges i Norrköping den 10/11 och 8/12

För mer information om kursen och anmälan.



måndag 10 augusti 2015

Bra anknytning - bra lärande

Nu är det en ny termin och många nya barn i förskolan och i skolan. Boken " Anknytning i förskolan" (M. Broberg, B. Hagtröm, A. Broberg) ger många goda tankar till hur mycket en anknytningen påverkar ett barn.