Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




tisdag 16 december 2014

Tips från Heléne på Centrala elevhälsan!!
 
Kolla in http://www.sanomautbildning.se/Evenemang
Ett tips om webbinarium kring bl.a. bedömning för åk 9 i svenska och bokcirkel åk 7-9

Webbinarium Bron - åk 7-9
Webbinarium mot målen i svenska!

Stärk dina elevers kunskaper och självkänsla genom att ge dem den repetition och det stöd de behöver i svenska för att klara kunskapskraven i åk 9.

20 januari kl. 15.15 - 15.45

20 januari kl. 16.00 - 16.30

3 februari kl. 15.15 - 15.45

3 februari kl. 16.00 - 16.30
Sagobok om dyslexi
 
För att vara en bra häxa behöver man vara duktig på att läsa och skriva. Det tror i varje fall Elvira.Men Elvira har dyslexi och tycker att det är svårt och jobbigt med alla bokstäver som bara hoppar runt. Därför vill hon hellre bli en riddare som ger sig ut på äventyr och slåss mot hemska drakar. Men när Elvira en dag möter en drake blir hon överraskad.
Emmalill Frank som har skrivit boken har själv dyslexi och har på ett trovärdigt och roligt sätt skrivit om de hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta läsningen. Hon har skapat en ljudfil till boken som medföljer boken utan extra kostnad.

måndag 15 december 2014

Arbetar du med läsförståelsestrategier i din klass?


Då ska du läsa den här boken av Astrid Roe.
Boken Läsdidaktik efter den första läsningen ger många bra och konkreta idéer om hur du kan utveckla arbetat med läsförståelsestrategier. Astrid gör tydliga kopplingar till forskning och belyser olika metoder.

"Läsdidaktik kombinerar gedigna teoretiska insikter med handfasta konkreta råd och är en ovanligt användbar bok för lärare och andra i kontakt med barn och ungdomar som behöver stöd i sin läsutveckling" Karin Taube, faktagranskare och professor emerita Umeå universitet.

Läs den och låt dig inspireras, det har jag gjort!!  
 

onsdag 10 december 2014


Bilder kan ge försämrad läsförståelse
När ett lärandematerial består av både text och bild är det inte alls säkert att bilden studeras eller att den bidrar positivt till läsförståelsen. Det som avgör är materialets design och läsförmågan hos läsaren. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Eva Wennås Brante har i sin studie undersökt mötet med multimodalt material, lärandematerial bestående av både text och bild, för 50 personer med och utan dyslexi. I sin studie har hon bland annat använt eye-tracking, inspelning av ögonrörelser, som metod. Fokus i studien har varit att undersöka huruvida ett informationsmaterial som behandlar ett innehåll i både text och bild ger en ökad läsförståelse eller ej, i jämförelse med material som enbart innehåller text.
De deltagare som hade dyslexi bortsåg i större utsträckning helt från att betrakta bilderna samt när de tittade på bilderna gjorde de det senare i processen.


måndag 8 december 2014

Pojkar kan visst skriva!
Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska
 i årskurs tre i Sverige
 
 
Tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov våren 2009. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skrivkompetenser genom att beskriva, analysera och tolka pojkarnas texter från nationella provet i svenska i årskurs 3, 2009 , i Sverige. Materialet består av pojktexter och det är pojkarnas kompetenser att skriva texter som står i fokus. Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger. Även andra tydliga resultat av pojkarnas skrivkompetenser framkommer genom avhandlingens mångsidiga analysmetoder. 
 
Perspektiv på läsning - se föresläsningen

Måndagen den 29 september föreläste Barbro Westlund, universitetslektor i läs- och skrivutveckling, under rubriken "Att stödja och bedöma elevers läsförståelse genom hela grundskolan".
Föreläsningen ingår i serien Perspektiv på läsförståelse, en föreläsningsserie med forskare och lärare vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, i samarbete med Svenska barnboksinstitutet. Serien ingår även i Svenska barnboksinstitutets föreläsningsserie Tema barns läsning.


Se föreläsningen

undantagsbestämmelsen och talstörning

Betyg och bedömning vid funktionsnedsättning

"Elever med funktionsnedsättning

I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen.
---
Talstörning
För en elev med talstörning kan det vara svårt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan även finnas svårigheter att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt."

Skolverket har valt att skriva om talstörning och inte språkstörning kring undantagsbestämmelsen. Just nu diskuteras det bland logopeder och talpedagoger om de har valt det ordet medvetet eller om det är ett missförstånd.
Talstörning är inte samma sak som språkstörning. Talstörning handlar om produktionen av språkljuden. Språkstörning leder ofta till svårigheter i alla språkliga uttryck, oavsett om det är muntligt eller skriftligt, att förstå och hänga med i vad som sägs.
Men bestämmelsen gäller ju för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven.