Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




fredag 28 november 2014

Skolpolitikerna i Skellefteå kommun har bestämt att teckenspråk framöver ska ses som ett minoritetsspråk. Detta för att underlätta för barn som behöver teckenspråk som modersmål i kommunen.

För att få rätt till modersmålsundervisning krävs det ett underlag på fem elever i en och samma kommun. Svenskt teckenspråk kan nästan sägas vara Sveriges sjätte nationella minoritetspråk, i och med att teckenspråk enligt språklagen har en särställning. Men det finns en annan lag där svenskt teckenspråk inte finns med; minoritetsspråklagen.
   Där återfinns Sveriges fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, samiska, romska. Denna lag är en skyldighetslag, vilket innebär att för dessa språk spelar antalet elever ingen roll. Det räcker med en elev i kommunen för att skolan ska vara skyldig att ordna modersmålsundervisning.
Just därför vill Skellefteå ge teckenspråk samma status som ett minoritetsspråk, enligt P4 Västerbotten. Skellefteå kommuns beslut ska garantera att elever som behöver teckenspråk får det i sin undervisning.
   – Är det någon som behöver teckenspråk så ska vi ordna det så är det, säger Maria Marklund som är ordförande i Barn och Grundskolenämnden i Skellefteå, till P4 Västerbotten.
   Beslutet är en markering av skolpolitikerna i Skellefteå.
   – Vi vill slå ett slag för teckenspråkiga i Skellefteå. Och tydliggöra att det ska räknas som minoritetsspråk så att kravet på minst fem elever tas bort. Det är stora avstånd i kommunen. Nu kan vi ordna teckenspråk till elever ute i hela kommunen, säger Jan Söderström, för- och grundskolechef i Skellefteå kommun.
De på Språkrådet är positiva till beslutet, men lite avvaktande. Ytterligare förstärkning av teckenspråkets ställning behövs fortfarande, menar de. För att teckenspråk ska bli ett riktigt sjätte minoritetsspråk krävs godkännande av riksdagen. Att endast lita på politisk välvilja räcker inte, då Sverige har 290 kommuner.
   – Vi får se vad det leder till, men att de tagit ett sådant beslut är positivt, säger Tommy Lyxell, språkvårdare på Språkrådet. Han och hans kollega, Tomas Hedberg, betonar vikten av att barnen som får teckenspråk som modersmål även får träffa andra barn som behöver teckenspråk.
   – Det får inte bli så att barnen bara får undervisning ensamma. För att språket ska fortsätta leva vidare krävs en större grupp som delar med sig teckenspråket i generation efter generation, menar Tomas Hedberg, som tänker på döva barn som får gå integrerat i större utsträckning än tidigare, genom den tekniska utveckling de sista 20 åren, med bl a. Cochlea implantat (CI).
   – Men detta är positivt för Coda (Children of deaf adults) tror Tomas Hedberg, språkvårdare på Språkrådet.
Leif Bergholtz, själv lärare och Coda, som tagit fram en lokal studie om hur Codabarn knappt fick teckenspråk som modersmål i skolan i Jönköpingstrakten, ser positivt på Skellefteås beslut.
   – Att skolpolitikerna i Skellefteå har beslutat att teckenspråk skall betraktas som ett minoritetsspråk är otroligt glädjande och framsynt. Flera kommuner borde följa deras exempel och föregå lagstiftningen. Det skulle betyda oerhört mycket för de enskilda barn och ungdomar som inte behärskar sitt modersmål fullt ut. Och det skulle vara lika betydelsefullt för deras föräldrar, säger han.

FAKTA
Modersmålsundervisning
Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma kulturområde som barnen. Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.
Hur många lektioner det blir per vecka beslutas av varje huvudman (skola).
Källa: http://modersmal.skolverket.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar