Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




tisdag 7 november 2017

Har det skett ett genombrott i dyslexiforskningen?

De senaste veckorna har det i sociala medier cirkulerat artiklar med rubriker som tex "Dyslexi orsakas av ögonen", "Nya rön: Forskare har hittat orsaken till dyslexi"

Har det verkligen skett ett nytt genombrott inom dyslexiforskningen?

Det korta svaret är nej. Dyslexi är fortfarande ett komplext tillstånd som beror på många samverkande faktorer, men forskare har länge varit överens om att en brist i den fonologiska (ljudmässiga) förmågan och svårigheter att koppla språkljud till bokstäver och automatisera läsningen är huvudorsaken till dyslexi. Inte primärt visuella svårigheter! Det finns hundratals studier som stödjer detta. "Forskare" vet alltså redan mycket om vad dyslexi beror på, även om man självklart inte vet allt (Elliot & Grigorenko, 2014; SBU, 2014)!

Läs mer på sprakforsning.se/forskningsbloggen:

http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2017/11/6/dyslexiorsakasinteavogonen

/Ann-Sofie

torsdag 26 oktober 2017

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet problematiserar Den bristande kvaliteten i de nationella läsproven.Mäter proven det som avses att mätas och stämmer det med Lgr 11? Intressant artikel - Artikeln finner du här


Slutsatser
Vilka slutsatser bör då dras utifrån dessa empiriska resultat?

  1. Provets innehåll och uppgifternas utformning bör omgående ses över. Om läsprocesskategorier ska användas för att definiera läsförmåga måste provkonstruktören kunna validera förekomsten av sådana läsprocesser och presentera på vilket vis uppgifterna mäter dem. Vidare bör uppgiftskonstruktionen främja samstämmighet i bedömning och en plan för höjd bedömarsamstämmighet bör antas omgående.
  2. Valideringsstudier bör bedrivas med modern mätteknik och med referenser till internationell standard. Provkonstruktörsgrupperna måste besitta specifik kompetens för storskaliga kunskapsmätningar och kunna tillämpa den sortens statistisk analys som möjliggör optimering och kvalitetssäkring av provkonstruktionen. Proven bör härvidlag leva upp till internationell standard ifråga om validitet och reliabilitet.
  3. Provets användning bör baseras på vilket slags information det förmår lämna. I den mån delkonstrukt inte kan upprätthållas psykologiskt och psykometriskt bör de överges för ett enklare och mer tillförlitligt endimensionellt konstrukt. Alternativt får man överväga, och undersöka empiriskt, om det finns andra latenta faktorer som bättre fångar konstruktet läsförmåga. Vidare gäller att om provresultaten inte medger en indelning av elever i sex betygssteg så måste tanken om delprovsbetyg baserat på antal poäng överges. 
//Åsa



måndag 23 oktober 2017

Läsvärt.


Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå

Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning
tumnagelI en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Det här kommentarmaterialet har tagits fram för att öka förståelsen för hur digitala verktyg och medier kan bidra till att ge eleverna en likvärdig utbildning.





torsdag 19 oktober 2017

På väg mot digitalisering av nationella prov


Ett första steg i digitaliseringen

Som ett första steg i att digitalisera proven ska delprov som prövar skriftlig framställning göras med digitala verktyg. Idag är det upp till skolan om digitala verktyg ska användas vid genomförandet, men från hösten 2018 blir det obligatoriskt.


Läs mer:
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/genomforande/genomfora-delprov-pa-dator-1.256994


//Åsa

måndag 16 oktober 2017

Klarar ditt skolbibliotek en granskning?

Hur fungerar skolbiblioteket i grundskolans pedagogiska verksamhet?

Den frågan är utgångspunkt i skolinspektionens kommande kvalitetsgransking. Granskningen kommer att undersöka om och hur skolan använder skolbiblioteket som pedagogisk resurs för att främja elevers lärande.


Granskningen ska besvara följande frågeställningar:

  1. I vilken utsträckning tar rektor ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare?

  2. I vilken utsträckning använder skolan skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten?
Granskningen avser grundskolans mellanstadieår och omfattar ett tjugotal skolor med skolbibliotek hos både kommunala och enskilda huvudmän. I granskningen ingår intervjuer med elever, lärare, skolbibliotekarier och rektorer. Besök på skolbibliotek och dokumentstudier ingår också i granskningen. I juni 2018 ska resultaten från granskningen publiceras.

Detta leder granskningen till
Granskningen förväntas bidra till en utveckling av skolbiblioteken hos både de granskade skolorna där Skolinspektionen identifierat utvecklingsområden, och hos övriga skolor. Det kan ske genom att öka kunskapen hos huvudmän, rektorer och personal om hur skolbiblioteken kan fungera på ett positivt och integrerat sätt i den pedagogiska verksamheten. Det mer övergripande målet är att skolbibliotekens verksamhet generellt ska förbättras i landets skolor.


Så, hur skulle skolbiblioteket på din skola klara en granskning? Jag hoppas att svaret är - BRA!!


//Åsa