Här kan du följa arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i Norrköpings kommun. Vi som skriver är kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Gunilla Åberg och Åsa Järnvall samt vår samordnande logoped Ann-Sofie Taleman. Maila oss gärna om tips om vad du vill läsa här och dela gärna med dig av saker som händer på din förskola eller skola.
Gunilla.aberg@norrkoping.se
Å
sa.jarnvall@norrkoping.se
Ann-Sofie.taleman@norrkoping.se




tisdag 6 februari 2018

Öva engelska


Har någon eller några av dina elever kört fast i engelska?
För elever med olika slags språksvårigheter kan det spännande mötet med ett nytt språk snart gå över i ängslan och frustration. Några behöver en omstart. Andra behöver extra undervisning under former som skiljer sig från de traditionella.

fredag 2 februari 2018

Hur der din mobilanvändning ut?

Språklek är en bra sida på som finns på nätet och som grupp på Facebook. Bakom språklek ligger logopeden Astrid Frylmark. Här nedan kan du ta del av tänkvärda ord om mobiltelefoner.


Det talas och skrivs mycket om barn och mobiltelefoner. Enligt en studie från 2017 är det inte bara barnen som behöver skära ner på mobilanvändningen – detta gäller även föräldrarna. Varje gång man blir avbruten i ett samtal påverkas barnet, särskilt under de tre första levnadsåren, när så många förbindelser i hjärnan ska etableras.


Därför rekommenderar artikelförfattarna:...
• Lägg undan telefonen när du samtalar med ditt lilla barn.
• Ägna er åt några minuters oavbrutet samtal. Öka tiden efterhand.
• Engagera barnet genom att prata om vad han/hon gör.
• Tidig språkstimulans bygger upp barnets språk inför kommande läsning och räkning i skolan.



Mina reflektioner: Samtal öga mot öga måste få ta tid. Gott om tid. Små barn behöver gott om tid för att samspela och svara. Många gånger har vi vuxna så bråttom, så bråttom.
Det finns också, givetvis, mycket som är bra med mobiltelefoner! Som allt annat här i världen är det inte antingen-eller, utan både-och.


Språklek

Skriva saga? Tipp till dig





Syfte

Eleverna ska lära sig hur en saga är uppbyggd med inledning, handling och avslutning. De ska skriva en saga där samtliga delar finns med, samt skapa bilder till texten. Eleverna läser sagorna högt och visar sagorna i halvklass för att öva muntligt framträdande.

Saga med tärning

tisdag 7 november 2017

Har det skett ett genombrott i dyslexiforskningen?

De senaste veckorna har det i sociala medier cirkulerat artiklar med rubriker som tex "Dyslexi orsakas av ögonen", "Nya rön: Forskare har hittat orsaken till dyslexi"

Har det verkligen skett ett nytt genombrott inom dyslexiforskningen?

Det korta svaret är nej. Dyslexi är fortfarande ett komplext tillstånd som beror på många samverkande faktorer, men forskare har länge varit överens om att en brist i den fonologiska (ljudmässiga) förmågan och svårigheter att koppla språkljud till bokstäver och automatisera läsningen är huvudorsaken till dyslexi. Inte primärt visuella svårigheter! Det finns hundratals studier som stödjer detta. "Forskare" vet alltså redan mycket om vad dyslexi beror på, även om man självklart inte vet allt (Elliot & Grigorenko, 2014; SBU, 2014)!

Läs mer på sprakforsning.se/forskningsbloggen:

http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2017/11/6/dyslexiorsakasinteavogonen

/Ann-Sofie

torsdag 26 oktober 2017

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet problematiserar Den bristande kvaliteten i de nationella läsproven.Mäter proven det som avses att mätas och stämmer det med Lgr 11? Intressant artikel - Artikeln finner du här


Slutsatser
Vilka slutsatser bör då dras utifrån dessa empiriska resultat?

  1. Provets innehåll och uppgifternas utformning bör omgående ses över. Om läsprocesskategorier ska användas för att definiera läsförmåga måste provkonstruktören kunna validera förekomsten av sådana läsprocesser och presentera på vilket vis uppgifterna mäter dem. Vidare bör uppgiftskonstruktionen främja samstämmighet i bedömning och en plan för höjd bedömarsamstämmighet bör antas omgående.
  2. Valideringsstudier bör bedrivas med modern mätteknik och med referenser till internationell standard. Provkonstruktörsgrupperna måste besitta specifik kompetens för storskaliga kunskapsmätningar och kunna tillämpa den sortens statistisk analys som möjliggör optimering och kvalitetssäkring av provkonstruktionen. Proven bör härvidlag leva upp till internationell standard ifråga om validitet och reliabilitet.
  3. Provets användning bör baseras på vilket slags information det förmår lämna. I den mån delkonstrukt inte kan upprätthållas psykologiskt och psykometriskt bör de överges för ett enklare och mer tillförlitligt endimensionellt konstrukt. Alternativt får man överväga, och undersöka empiriskt, om det finns andra latenta faktorer som bättre fångar konstruktet läsförmåga. Vidare gäller att om provresultaten inte medger en indelning av elever i sex betygssteg så måste tanken om delprovsbetyg baserat på antal poäng överges. 
//Åsa



måndag 23 oktober 2017

Läsvärt.


Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå

Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning
tumnagelI en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Det här kommentarmaterialet har tagits fram för att öka förståelsen för hur digitala verktyg och medier kan bidra till att ge eleverna en likvärdig utbildning.